Det handlar om att bli medveten om och våga bryta dessa krävande och hämmande normer.
Ta er samman! Det duger inte detta, det duger inte! Det duger inte att acceptera att hår under armarna äcklar. Man kan tycka det, för den väletablerade känslan är inte mycket att göra något åt. Men att acceptera att man tycker det är något annat. Det är inte okej att tycka att det är okej att man tycker det är äckligt med hår under armarna.
Kritisera er själv och era inskränkta tankemönster. Våga ha fel. Våga bli förbannade över att saker är för jävla konstiga, för det är de verkligen. Och uttryck det, för det befriar. Det befriar när någon säger att "ja det är för jävla äckligt med hår under armarna, men det borde inte vara det", istället för att helt sonika konstatera att det är äckligt.
Vi måste sluta göra det så svårt för varandra.
Att bestämma sig för att "mina dagar är mina dagar". Det är kloka ord från en god vän.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej hoj, Rut här... Tänkte skriva att jag läst några av dina inlägg och att "du skriver bra" men det låter fel. Blä för prestige! Men, jag menar att det var intressant att läsa annat än ständiga tonårstankar. Alla lyckas inte skriva om saker man inte alltid tänkt på men sen inser, när man läser, att man borde tänka på i stället för alla petitesser man hakar upp sig på för att hjärnan blir understimulerad.
SvaraRaderaoch just det, kram förresten