Bordeaux

Ett par iakttagelser efter tva dagar i ett frammande land:

I Frankrike ater man inte som man gor i Sverige. Jag ar hungrig!

I Frankrike anvander man tydligen inte punkten i slika stor utstrckning som i Sverige. Man maste anvanda shift for att fa till en punkt. Vad ar detta for land!? Hur ofta anvander man kolon ar den stora fragan. I storre utstrackning an punkten? Nej!

I Frankrike talar man verkligen snabbt. Framforallt ungarna. Och att inte fortsta spraket gor dig till en utboling. Det skapar distans. Man kan inte delta i det man vill som man vill. Och det galler overallt.

I detta inlagg har jag hittills anvandt punkten 9 ganger. Kolonet endast 1 gang. Min slutsats ar att franska tangentbord ar felkonstruerat. Eller sa anvander fransmannen kolonet mer an jag. Vem du an ar som gjorde det, skams!

Velighet

Återigen är det snö ute. Vårskor och vårjacka. Och så snö. Kombinationen är inte ultimat.

Någon sa till mig att det var smart att inte ha en klar åsikt om allt. Det finns något bra i veligheten. Jag tog det till mitt hjärta. Det blir så med vissa saker. Man tar dem verkligen till sig. Eller så fastnar de högst ofrivilligt.

Hursomhelst. Låt oss hissa veligheten. I veligheten ligger en förmåga att se saker ur flera perspektiv. Och det är ytterst viktigt. Genom velighet kan vi skapa lösningar.

Dagens klyscha:
"Välj dina strider"

En gång i tiden gjorde jag ett test om vilken typ av konfliktsmänniska jag var. Och nej, jag är inte lejonet. Om jag minns rätt så är jag något snarare sköldpaddan. Eller ugglan. En riktig helylle medlare. Men någon ska vara det också.

Kanske att jag skriver om klyschorna nästa gång. Men det återstår att se.

Duktig

Duktig enligt SAOB: "som (i sin verksamhet) utmärker sig för (raskhet o.) skicklighet l. kunnighet, som sköter sig bra, (mycket) dugande; flink"

Det finns en menatlitet som säger att nej, det är inte okej.
Du skulle bara våga vara lite för hängiven, lite för engagerad. Eller än värre. Du skulle bara våga vara duktig.

Det tar emot att vara duktig. Det är KRÄVANDE. Det är det lättare att med förakt betrakta de duktiga och skaka på huvudet åt deras naivitet.
Vad tror de sig åstadkomma? En bättre värld?

Men de finns fortfarande, de människor som verkligen brinner, åstadkommer och vågar vara duktiga.

De finns i Töckfors. Där arbetar två killar med ungdomar. De är med ungdomarna. Lär sig deras namn. Drar i dem, ser dem, tror på dem. De är verkligen inte medvetna om hur duktiga de är. Och då är duktig det finaste en människa kan vara.

Det finns de som är duktiga i Göteborg också. De finns överallt.
Men de riskerar att dränkas allihop. Det är nämligen inte okej.

I kyrkan är det dock helt okej att vara duktig. Men så är ju inte alla överförtjusta i kyrkan heller. Den har så mycket fuffens för dig.

Men den gör så fantastiskt mycket bra också. Men det är det ingen som har tänkt på att man kan undersöka. Så duktig får man inte vara.

"När allvaret har blivit ett skämt. När tystnaden skräms. Vad är det som hänt?"